Lambretta TV175 - etapp ett.

Före.

Ok - ni minns att jag varnade er för en tid sedan om att jag köpt en helsikes massa grejer till scootrarna och tänker lägga upp processerna här på bloggen? Bra. För nu börjas det. Så om ni är hälsosamt ointresserade av italienska scootrar, tvåtaktsmotorer och mekande kan ni lika gärna sluta läsa detta inlägg redan nu. 

Hur som helst, jag bestämde mig för att börja med TV175:an eftersom det är den av Lambrettorna som är minst att göra på och jag vill ha åtminstone en av dem rullandes snarast möjligt.
Istället för att skriva massor av text har jag fotat löpande under mekandet. Så det blir mest bilder med lite förklarande text.

Då kör vi då! 

Först och främst skall sidokåpor, floorboards, avgasrör etc av för att man skall kunna komma åt allt. 

Bidragande orsak till att jag behöver fixa den överhuvudtaget - ett rejält sönderbränt baknav, orsakat av bakaxelns haveri som fick till följd att hela bakhjulet lade sig snett och tog an bromsbackarna. Kunde gått illa...
Och nej, jag har inte kört utan låsbrickan som saknas på bilden. Den trasades sönder när hjulet började röra sig.

Naturligtvis passade inte baknavsavdragaren till just det här navet (varför kunde inte Innocenti vara konsekventa i vilka delar de använde?), men eftersom såväl navet som bakaxeln ändå skall kasseras bankade jag helt sonika loss det med klubba. Det här är insidan. Lägg märke till splinesen i mitten. Så skall de INTE se ut. De skall vara jämntjocka. Om det var de som gav sig först och sedan skadade bakaxeln eller tvärtom kommer jag aldrig att få veta, men den här är i alla fall bara att slänga i återvinningen.

 Och här sticker då själva bakaxeln ut. Titta på splinesen - också färdig för soptunnan.

 Man får inte glömma att tömma ur oljan innan man öppnar motorn. Då blir det kladdigt.

 De tolv bultarna runt kedjekåpan lossas...

 Sådärja. Insidan på en Lambrettamotor!

Det behövs en del specialverktyg om man håller på med Lambrettor. Den här kopplingskompressorn är ett av de man absolut inte klarar sig utan. 

Lamellerna är ur, och med hjälp av ytterligare ett specialverktyg, kopplingshållaren, kan jag lossa muttern som håller korgen...

 ...som trillar rätt ur.

Innan man fortsätter plocka isär allt är det läge att mäta spelet i växellådan - för det måste man dra på bakhjulet igen. Det bör ligga mellan 0,07 och 0,30 mm - och i mitt fall låg det på 0.30. Alltså behöver jag shimsa upp den lite. Tur att min gode vän Marcello på Casa Lambretta har shims hemma och kan posta så jag har dem till på måndag!

Här har vi den förhatliga endplaten (som jag inte har en aning om vad den kan heta på svenska - slutplattan låter ju inte helt rätt) - ett av alla Lambrettisters största irritationsmoment då den envisas med att börja glappa. Min satt dock otroligt nog hur fint som helst.

För att få ur endplaten behövs två specialverktyg som kostar ca 250:- paret...eller så gör man bara egna av två M6-gängstänger och några bultar. 

 De hemgjorda specialverktygen fungerade finfint...

 ...och här är hela växelpaketet slutligen ur!

Bakaxeln bankas ut med en gummiklubba. Om den skall återvinnas bör man vara försiktig med gängorna och tejpa dem eller dra på en bult för att skydda, men eftersom jag ändå skall slänga min kvittar det.

Bakaxeln är ur och på den sitter växelföraren. Den skall återanvändas och är bara att dra av. Dock helt nedstoppad i en plastpåse så att inte fjädern och de små stålkulorna som sitter under den och syns i min hand på bild studsar iväg över garagegolvet. De är inte roliga att leta efter...

Klart för ikväll! Nu får det bli en paus i väntan på att nytt shims anländer från Marcello. Tills dess kanske jag fortsätter med andra delar av TV:n...eller börjar med Silvern som står och väntar i bakgrunden här. 


Dagens:
Spiritualized - Hey Jane