När jag satte mig på tåget till Stockholm för att bevista Scooterns Dag i Stockholm i lördags var planen att ta sista tåget hem. Så här i eftertankens ljus förstår jag inte riktigt hur jag kunde tro att det faktiskt skulle bli så.Dagen och kvällen var nämligen minst sagt späckad med aktiviteter. Första anhalt var Riddarholmen, där det bjöds på uppställning och gymkhana. Trist att inte vara med och köra såklart, men med tanke på hur pass kallt det var känns det ändå som om jag gjorde rätt val.
Efter att ha tittat på när de andra körde slalom mellan koner och över vippbrädor ett tag begav vi oss vidare till dagens höjdpunkt - eller iaf vad jag trodde skulle utgöra dagens höjdpunkt: workshopen med Tino Sacchi på Café Opera (av alla jäkla ställen). Tino är, för er som inte vet det, något av en legend i scootervärlden. Han har varit med sedan den gamla goda tiden, rest över större delen av jordklotet på sin Lambretta och med sitt företag Lambretta Evergreen utvecklat fler eftermarknadsprodukter än de flesta andra tillverkare tillsammans. En sann legend och att träffa honom är för en scooterist att jämföra med vad det skulle vara för en chopperentusiast att få träffa någon av gubbarna från American Choppers.
Med andra ord hade jag såklart hoppats på en rejält dos matnyttig info om mek och nya delar...fast riktigt så blev det inte. Istället fick vi något som snarare var en liten förevisning av hans semesterbilder från de många och långa resor han företagit sig på två hjul. Inte riktigt vad jag förväntat mig - men icke desto mindre intressant. Vi snackar trots allt om en herre som kört sin scooter genom Australien, Afrika, Amerika och Europa och det är inte direkt varje dag man får se en bild på en Lambretta parkerad bredvid Ayers Rock.
Efter att ha minglat färdigt på Café Opera bjöds det lite förfest innan vi begav oss ned till Liffeys där Stockholm Mods arrangerade scooterbar. Det var där någonstans jag insåg att min grundplan var på väg att gå i stöpet och ringde Elenor för att meddela att det där med att ta sista tåget hem nog inte skulle hända. Istället stannade jag kvar och kollade på Moving Sounds som bjöd på en sjuhelsikes show. De kan mycket väl vara ett av Sveriges bästa modband just nu - trots att de hållit på i tio år.
Sedan: dans, snack, efterfest i ett garage och slutligen hem till bäste David som vänligt nog försåg mig och Norrköpings-Jensa med sovplats på kort varsel.
På söndagen var vi alla av förståeliga skäl en smula sega i starten. Men när vi väl masat oss upp och tjatat lite över ett par koppar kaffe kändes det trots allt rätt ok och efter att ha ätit en grym tunnbrödsrulle på E4 Baren fick jag schangtilt nog skjuts av Jensa till Södertälje. Skönt med sällskap en bit på vägen och att få en lite kortare tågresa.
Kort sagt - en fin helg. Precis som alltid när det gäller de här grejerna.
Gissa vilka som är italienarna (tips: killen i orange keps längst till vänster är INTE en av dem). Foto: Marcello Colombo
Dagens:
Moving Sounds - Out Of This Mess
No comments:
Post a Comment