Den här lördagen gick i maskinens tecken - både bildligt och bokstavligt. Först i form av mekfest/garagekväll med mina kollegor i Lambretta Club Sthlm. Vi träffades vid scootergaraget på Söders höjder redan 16:00 för att ta ett par öl, planera sommarens aktiviteter och kanske försöka laga något som gått sönder (eller ha sönder något som egentligen fungerade skapligt innan - det där är något av en balansgång). Det var, som vanligt, ytterst trevligt. Vi mekade lite lagom mycket, planerade en hel del och drack desto mer. Mer eller mindre tvärtom emot vad som från början var tänkt med andra ord - men gott så. Vissa av oss (varav jag var en) rörde nog knappt ett verktyg på kvällen. Det kändes liksom inte så viktigt när man hade möjlighet att istället bara följa Antons jakt på lösningen av det stora bakaxelmysteriet (han LIS har tydligen en bakaxel som inte finns) samt iaktta Crispin utveckla sin alldeles egna metod att driva ur lager som bland annat innefattade släggor och kokplattor(!).Planerades gjorde det också en hel del, som sagt. Det verkar bli en bra sommar med bara ett par större träffar, men desto mer små mysiga klubbaktiviteter. Förutom de traditionella LC Sthlm-arren som premiären, Scooterns dag och Mods Vs Rockers blir det Ålandstrippen, Eskilsphenia, Sauna Run i Finland samt diverse campingturer...och då har ännu inte det stora årsmötet där de andra Lammyklubbarna, SSK samt alla lokalfalanger tillakännager sina inplanerade aktiviteter varit ännu. Lovande, som sagt.
Slutligen delades även det ärofulla vandringspriset för "årets ras" ut. Detta år gick det till vår alldeles egna britt Mike som visserligen inte gjort någon särdeles dramatisk vurpa gångna säsong, men istället förmodligen spenderat mer tid på knä fastskruvandes blåset än han faktiskt suttit på sin scooter. Jag vill minnas att han tappade det fem gånger på vägen till Eskilsphena och förmodligen ungefär lika många på vägen hem till Stockholm igen...och då bör tilläggas att det bara var under en helg samt att det under hela sommaren såg ungefär likadant ut för honom varje gång vi åkte någonstans.
Vid tiosnåret var det dags för de andra att dra till Pet Sounds Bar medan jag och David istället rörde oss från scootergaraget för att möta upp min gamle gode vän Kalle vid Debaser Medis och ta tag i nästa maskin - Maskinen. I ärlighetens namn är jag kanske inget superfan, men då Kalle jobbar med dem och mer eller mindre var tvungen att bevista spelningen hängde jag såklart på när han föreslog saken. Som vanligt är det dock en helt annan sak att uppleva ett band live och det riktigt massiva, tunga liveljudet, lasershowen samt såväl bandets show som publikens pepp gjorde det till en riktigt trevlig liveupplevelse. En grym show, helt enkelt och extra kul att de hade med sig Marina Gasolina från Bonde Do Role som gäst.
Efter spelningen, lite allmänt häng och ett (förmodligen smart) beslut att skippa efterfest med bandet i något hyrt ut hus utanför staden rumlade jag och Kalle (David tog en taxi hem till sig) hem till honom i Årsta där jag hade en skön madrass förberedd på vardagsrumsgolvet.
Söndagen passerade snabbt hemma hos Kalle, fikandes och pratandes samt ätandes falafel från Sveriges bästa falafelhak, Palmyra, innan jag hoppade på tåget hem till Tuna något senare än planerat. Trött men glad. Och lite hängig. Av någon anledning brukar jag alltid känna mig så på vägen hem efter en lördagskväll i Stockholm. Jag vet inte varför - det måste ha något med storstadsluften att göra...
Dagens:
Maskinen feat Marina Gasolina - Dansa Med Vapen
No comments:
Post a Comment