Do the dog!

Live på Jools Holland förra året. Gubbarna kan fortfarande.

Söndagen den 18:e September kliver The Specials upp på Cirkus i Stockholms scen. Lite äldre, lite gråare men enligt de recensioner jag läst sedan deras återförening precis lika bra som för mer än tre decennier sedan.

Biljetterna är fixade, kostymen är pressad, kängorna polerade och jag är redo för skanking!

Dagens:
The Specials - Gangsters

I ride a GS scooter with my hair cut neat, I wear my war time coat in the wind and sleet...

Ja, jag har postat mer eller mindre identiska inlägg här och på Blacksmiths-bloggen. Ibland är jag slö helt enkelt. Bilden är, som ni nog förstår, en printscreen från länktipset nedan.

På lördag är det dags för årets viktigaste kraftmätning: välklädda, snygga och stilsäkra mods på sina italienska fullblod skall för femte året i rad göra upp med läderklädda, skabbiga och pomadaslemmiga rockers samt deras oljedrypande maskiner på Stockholms gator under Mods vs Rockers.
De sista åren har tyvärr motorcykeldräggen haft övertaget, men i år är det väl ändå dags för ett tronskifte?

Bara för att peppa ännu mer bjussar jag här på en liten guide till hur du blir coolaste katten på två små hjul: It's a mod mod mod world. Håll till godo!

Dagens:
The Who - I've Had Enough

Nya gamla glasögon.

Eftersom mitt ena par glasögon plötsligt gick av i somras och mitt andra börjar bli ganska slitna och repiga har jag länge känt att jag borde skaffa nya, men inte hittat rätt bågar - förrän idag då jag sprang på dessa på en av mina favorit secondhand-affärer Esters här i Eskilstuna.

De är riktigt gamla, verkar vara av bra kvalitet och heter Whitneys. Mer vet jag inte.
Nu återstår bara att ta reda på om någon optiker kan tänka sig att sätta nytt glas i dem.

..och uppenbarligen börjar det bli dags att skaffa nytt rakdon också.

Dagens:
Velvet Crush - This Life Is Killing Me

Run and party i bilder.

Som sagt är det svårt att beskriva Run and party i ord - därför kommer här ett par foton som får tala för sig själva. Resten av bilderna hittar ni här.

Dagens:
Max Romeo - I Chase The Devil

Only in Nybro.

Team Nytan har stannat till för att kolla om det där med vindkraftverks-buller verkligen är så störande som det påstås under Öland Runt...

Nybro. Smålands djupaste skogar. Fullt av mygg, allsköns djur och förmodligen en hel del mystiska trolltyg. Samt nu i helgen ett gäng småhjuliga plåtfordon, gummirök, och massor av goda vänner.

Run and party i Nybro är utan tvekan det roligaste man kan åka på i scootersverige idag. Jag menar, var annars får man hjälp av ett gäng unga grabbar att packa av scootern från släpet när man anländer? Var annars kan man dansa till DJ Mambas tyska schlager-kavalkad tills solen går upp? Var annars levereras öl till tältet via walkie talkie-beställning? Run and party är helt enkelt inte som något annat scooterrun. Och det går inte att göra annat än att älska såväl det som Stickan och Spetan som lägger ned på gränsen till löjligt mycket tid varje år på förberedelser så att de av oss scooterister som beger oss till Svartbäcksmåla, Nybro varje sensommar skall få oss en minst sagt oförglömlig upplevelse.

I år hade de dessutom satsat lite extra och bjöd på tävling i form av Öland Runt, en navigationstävling med diverse kluriga uppgifter att lösa på vägen samt halsbrytande inslag i stil med kastvindar som hotade att utan förvarning slunga en av de kringelikrokande småvägarna samt spännande kopplingsras med bärgning som följd halvvägs över Ölandsbron. Riktigt roligt alltså, och att undertecknad tillsammans med sina lagkamrater från LC Sthlm i Team Nytan dessutom lyckades knipa tredjeplatsen var bara en bonus (även om det var skönt att bevisa både för mig själv och alla andra att jag faktiskt kan komma på något annat än sista plats i sådana här tävlingar).

Fast ärligt talat går det inte riktigt att beskriva Run and party i ord (och egentligen vet jag inte om jag, för alla inblandades skull, bör försöka heller). Så småningom kommer lite bilder att komma upp här som förhoppningsvis talar för sig själv. Tills dess nöjer jag mig helt kort med att konstatera att tacka Stickan och Spetan med crew för en träff som, precis som tidigare år, är ganska så mycket precis så kul som det är möjligt att ha på två hjul.

Ett par rom & cola innanför västen och peppande tillrop kan få vem som helst att förneka det jobbiga i däckbytet som man har framför sig efter sådana här övningar. Jag själv inkluderad av detta filmklipp att döma.

Dagens:
Wencke Myhre - Er Hat Ein Knallrotes Gummiboot

Ett sista inlägg om Eskilsphenia då...

Perka on the move.

Det blev inte så många bilder tagna under Eskilsphenia förra helgen - jag hade helt enkelt fullt upp med att samordna och arrangera.
Några hann jag dock knäppa av under uppställningen vid Café Norr samt det inofficiella lilla Blacksmiths-förhänget på min bakgård. De bilderna hittar ni här.

Dagens:
Girls - Broken Dreams Club

På Blå med Divine Comedy?

Jag satte den här låten som "Dagens" redan förra tisdagen. Inte så mycket för låtens skull, egentligen. Visserligen är jag, vilket jag tidigare tagit upp här på bloggen, ganska förtjust i Neil Hannon och hans Divine Comedy men At The Indie Disco är på intet sätt en av deras bättre låtar. Den är faktiskt till och med en ganska bagatellartad liten pryl om man jämför med epos som The Dogs And The Horses, Bad Ambassador eller Gin Soaked Boy.

Nej, det var texten som fick mig att välja den, så nu när jag hittade ett YouTube-klipp med fokus på just den kan jag såklart inte göra annat än posta det här. Den är nämligen en nästan löjligt exakt beskrivning av hur det kunde vara på Rummet under den gamla klubben Blås storhetstid här i Eskilstuna. Jag tror nog inte att någon av oss som hyste minsta lilla uns förkärlek till indie under 90- och 2000-talet samt bodde i Eskilstuna kan påstå något annat. Och som en av de som var resident DJ:s där, åtminstone de sista åren, kan jag dessutom inte annat än känna mig lite extra glad över det...eller borde jag känna mig skyldig?

Dagens:
The Divine Comedy - At The Indie Disco

Fast egentligen vill vi ju hellre vara hårda än charmiga...

Det är kanske inte helt kosher att fota av en dagstidning och lägga upp såhär, men eftersom artiklen inte fanns med i nätversionen av tidningen gör jag det ändå. För mitt eget samvetes skull vill jag dock nämna att det är Joakim Serrander som skrivit och fotat.
Klicka på bilden för att se den i lite större version så det går att läsa.

Eskilsphenia fick såväl första som sista sidan i måndagens utgåva av tidningen Folket. Kul! Men...varför stavar alla alltid fel på scooter?

Dagens:
Holy Ghost! - Static On The Wire

Nu är det bara ett år kvar till nästa gång.

Jösses, vilken helg. Strålande sol (som det alltid är när vi kör Eskilsphenia), nytt deltagarrekord med över 50 scootrar på plats, massor med åskådare, en riktigt bra fest på kvällen...ja, kort sagt gick det mesta som på räls. Visst, vissa små knölar i vägen uppstår alltid. Och jag skulle ljuga om jag påstod att det inte var det minsta jobbigt att arrangera en sån här grej och att jag inte var dödstrött nu såhär ett par dagar efter. Men det var det värt.

Stort tack till alla scooterister från land och rike runt, alla som hjälpte till under dagen på något sätt och, framför allt, mina kollegor i Blacksmiths Scooter Club. Nu är det snart dags att börja planera inför Eskilsphenia 2012...

Dagens:
The Style Council - Shout To The Top

Dåliga ursäkter.

Sorry för den dåliga uppdateringstakten. Det har varit mycket nu med jobb, mekande och förberedelser inför Eskilsphenia.

Efter helgen lugnar det sig och då kommer uppdateringsfrekvensen antagligen att öka.

Dagens:
Richard Hawley - Tonight The Streets Are Ours

Sjösättning!

Dagens inlägg blir kort och koncist:

www.blacksmithsscooterclub.se

Du är grym, Jocke.

Dagens:
The Divine Comedy - At The Indie Disco

Klubbdags.

Den 20:e augusti är det dags för Elle och hennes kompanjoner i Klubb Paviljongen att köra en repris på deras succéartade premiärkväll i våras.

Tyvärr befinner jag mig i ett tält i Nybro tillsammans med scooterister från hela sverige då (vi skall alltså inte bo i samma tält utan bara vara i Nybro tillsammans) och kommer därför att missa kalaset, men jag tackade i alla fall ja till att ta några nya bilder på dem - kanske lite för att döva mitt dåliga samvete, det erkänner jag.

Så - här är ett gäng DJ:ande tjejer på ett rapsfält.

Dagens:
The Style Council - Speak Like A Child

Jodå - visst är det så han skall se ut.

Jag har aldrig varit, och kommer antagligen aldrig att bli, någon kattmänniska. Trots det är en av mina litterära favoritkaraktärer den skjutglada, vodkadrickande och talande katten Behemot från Michail Bulgakovs fantastiska Mästaren och Margarita (för övrigt en av de bästa böcker jag någonsin läst).

Jag har tidigare tänkt tanken att han nog skulle utgöra ett alldeles utmärkt tatueringsmotiv, men inte riktigt vetat hur han i så fall skulle kunna se ut förrän jag sprang på den här bilden, tagen från en amerikansk (tror jag) Signet Classics utgåva av boken från 1967, och insåg att det är precis så jag tänkt mig Behemot ända sedan jag läste boken första gången.

Nu återstår bara att klura ut vart han i så fall skulle kunna sitta, bestämma mig för en tatuerare jag tror kan göra honom rättvisa samt, framför allt, tänka över om jag verkligen vill ha en svart katt med pistol någonstans på kroppen resten av livet.

Dagens:
Kaizers Orchestra - Maestro

Det går aldrig så snabbt och enkelt som man tror.

Så här börjar det...

Tisdagen var en ledig dag för mig, så vi (Elle och Qusan fick också följa med) bestämde oss för att kombinera nytta med nöje och dra till Taxinge Slott för att möta upp Mats och fika samt hämta ett par specialverktyg jag saknar i nuläget men behöver för att få den röda Lambrettan på vägarna igen. Jag har tänkt införskaffa egna sådana eftersom de behövs rätt som det är, men det känns lite onödigt att beställa dem för att kunna plocka isär motorn och kolla vad som behöver bytas för att sedan göra ytterligare en beställning av reservdelar. Betydligt enklare då att låna verktygen av någon som har dem och sedan beställa egna samtidigt som reservdelarna.

Efter att ha fått oss en rundtur i slottsparken och druckit kaffe samt käkat svindyr tårta på slottsfiket drog vi hem till Matte och inventerade lite. Eftersom alla vi som håller på med det här är något av skrotsamlare bar det sig inte bättre än att vi lyckades gräva fram samtliga delar som jag i nuläget vet kommer att behöva bytas på TV175:an, så med lite tur kan jag ha den på två hjul igen snart utan att behöva beställa en massa prylar från utlandet. Dessutom fick jag också med mig en ny stötdämpare till Silver Specialen, eftersom den befintliga känts rätt svampig sista tiden.

Således gick jag direkt ned till garaget när vi kommit hem framåt kvällen för att byta stötdämpare så att den var helt i ordning ich körklar innan jag började med TV:n...det skulle jag inte ha gjort. För som vanligt är saker aldrig så enkla som man tänkt sig. Eller, om de faktiskt är så enkla som man tänkt sig, så upptäcker man alltid att något annat är sönder när den första grejen är åtgärdad. Så var fallet även denna gång: när jag hissade upp hojen för att byta dämpare upptäckte jag ett glapp i bakhjulet och innan jag visste ordet av var klockan halv ett på natten och hela kopplingen samt delar av växellådan låg utspridda över garagegolvet. Där någonstans insåg jag att det var dags att ge upp för natten och försöka få några timmars sömn för att sedan sätta ihop allt efter jobbet.

Nu är den i alla fall ihopplockad och fullt fungerande igen. Jag blev till och med klar i så pass god tid att jag hann träffa några av de andra i Blacksmiths för att ta en tripp till Sundbyholm på kvällen och sedan pysa över till vännerna Johan och Sara för lite häng på deras balkong. I helgen börjar jag plocka isär den röda med förhoppning om att ha den klar till Eskilsphenia nästa helg, men det återstår väl att se hur det går med den saken. Som sagt - saker tenderar ju sällan att gå så lätt som man tror...

Bjussar på några iPhone-foton nedifrån garaget också. Håll till godo.

...och så här slutar det.

Dagens:
Screamin' Jay Hawkins - Little Demon