Igår eftermiddag, när jag stod i duschen och gjorde mig redo för att åka och fira Elles kusin som tog studenten, hände det igen. Jag fick vatten i örat. Böjde mig framåt för att skaka ut det som man brukar göra. Plötsligt var det som att någon tryckte in en sådan där stor, gul öronpropp som man använde i brist på vettiga hörselskydd när man nyss börjat spela i band så långt det gick i hörselgången. Vaxpropp. Tvärstopp. Vidrigt.
Det är sjukt att ett stopp i örat kan påverka så mycket. Inte nog med att man hör dåligt och får en känsla av att man går runt som i en bubbla - balanssinne och allmänt mående påverkas också. Har spenderat natten med en laddning Revaxör och en bomullstuss i örat. Förhoppningsvis kommer det visa sig ha hjälpt när jag strax hoppar in i duschen igen.
Idag skall vi nämligen på bröllop i Sparreholm. Alex och Emma knyter äktenskapets band (som det så fint brukar heta) och jag misstänker att det kommer att förta lite av stämningen för min del om jag tvingas gå runt och be alla prata högre hela dagen och kvällen.
Dagens:
Mel Wynn & The Rhythm Aces - Stop Sign
2 comments:
Samma sak hände mig för ett och ett halvt år sen. Jag fick till slut gå till min husläkare och spola ut vaxproppen. Men under tiden jag levde med missödet i örat, så var cykelturerna rena katastroferna. Jag var rena trafikfaran, iom att balanssinnet var ungefär lika med noll.
Men när man väl fick örat spolat så var det en enorm befrielse. Och jag skulle nästan gå igenom allting en gång till, för lättnaden jag kände var enorm. Man uppskattade ljud på ett annat sätt.
hahahahahaha!
Post a Comment