80-tals racern in memorian.

Det blev inget Uppsala igår. Efter moget övervägande segrade det sunda förnuftet och jag kom fram till att det inte på något sätt skulle vara bra för mina stress-nivåer att åka dit, hur sugen jag än var. Att Jonas sedan ringde mig, lagom på lyset, halv 3 i natt för att berätta att Jocke nu spelat igenom nästan hela Orups Greatest Hits på högsta volym bekräftade att jag nog gjort rätt val. Hade jag varit där hade jag förmodligen varit ett kronvrak idag. Fast nog verkade de ha kul, så samtidigt är jag lite bitter över att jag missade det. Nåja...Uppsala står kvar, som Jocke sade. Får åka dit en annan gång.

Det blev en ganska lugn kväll istället. Jag och Elenor åkte ned till Biskopen för att ta ett par öl med hennes kompis Jenny, som hade med sig sitt nya kap Robban. Han visade sig vara en trevlig kille och det blev en riktigt skön, men lugn och städad, kväll så det finns inte mycket att förtälja om i övrigt.

Vad som däremot skall berättas är följande:
Vi cyklade ned till stan och parkerade hojjarna vid Kaka. När puben stängt och vi skulle hem såg jag på långt håll att något inte stämde. Alla cyklar i stället var omkullvälta och låg huller om buller. När vi kom fram konstaterade jag omedlebart att min nya, fina 80-tals racer med smala däck, många växlar och bockstyre var borta. Vad fan! Det var minst tio andra cyklar där och de tar just min!? Jag som till och med köpt ett nytt, bra lås till den! Är fullständigt övertygad om att det måste vara ett beställningsjobb. Någon har sett mig flyga förbi på blixten och kontaktat ryska maffian eller något sådant för att de skall fixa den.

Är riktigt bitter. Jag som precis börjat lära känna och tycka om den. Det kändes som om vi skulle kunna få ett långt och givande förhållande, 80-tals racern och jag. Men nu är den borta...Måste vara någon slags brottsvåg som löper genom landet, då Jocke också blev av med sin cykel i Uppsala för inte så länge sedan. Funderar nu på att kopiera hans brev till Reinfeldt och skicka in så att åtgärder vidtas snarast. Så här kan det inte få fortsätta...

Idag försökte jag dämpa mina sorger genom att ta shoppingrundan jag inte pallade av i Onsdags eftersom jag var för sliten då. Den bar inte så mycket frukt, men jag kom i alla fall hem med en snygg halsduk från HM (brukar inte handla så mycket där eftersom grejerna har en tendens att falla isär efter ett par tvättar, men när det gäller sådant som tank-tops och accesoarer funkar de klockrent).

Halsduken.

Ikväll skall jag, som tidigare nämnts, spela skivor på premiären av Raw. Timo Räisinen står på scen och det kommer nog att bli en hel del folk. Kan bli en kul kväll.

Avslutningsvis: Farväl 80-tals racern. Jag kommer aldrig att glömma dig...

Dagens:
Junior Boys - Count Souvenirs