Vi måste göra något åt modssituationen!

Så var det då till sist dags för Eskilsphenia att gå av stapeln. Vilsta Camping var platsen som gällde för uppsamling och i egenskap av arrangör tog jag det säkra före det osäkra och var där i god tid. Det var det dock ingen annan som gjorde - de första kom inte förrän precis innan 13:00 (vilket var tiden som sagts). Inget ovanligt i scooteristkretsar, direkt...
Därefter puttrade scooter efter scooter in och sist, ca halv två, kom hela Stockholm Mods Scooter Club - ett gäng originalmods från alla epoker, 60- 70- och 80-talet som ganska nyligen samlat ihop sig och börjat köra ordentligt igen på sina fullpimpade hojar. Riktigt kul!

Allt som allt var vi någonting mellan 30 och 40 scootrar som, efter det sedvanliga akutmekandet (Mike hade tappat sitt avgassystem strax utanför Strängnäs på vägen hit) körde kortege genom Eskilstuna, mitt under pågående stadsfest. Jag kan med glädje säga att vi fick ett och annat huvud att vända sig när vi kom smattrande för att sedan ställa upp oss längst med ån. Där fick förbipasserande hjälpa till att rösta fram årets snyggaste scooter medan vi minglade och poserade bäst vi kunde. Vann gjorde Göran Nordh och hans Lambretta LI serie 1:a från -59, men tyvärr var inte han på plats då vinnaren tillkännagavs på kvällen, så jag har fortfarande priset kvar hemma hos mig. Göran: hör av dig till mig. Du har en Lambretta-klocka att hämta!

När mat- och drycksuget började infinna sig efter någon timme eller så började folk droppa av. De flesta rörde sig mot Vilsta, där ganska många av deltagarna bodde, för att förfesta lite i goda vänners lag inför klubbkvällen på Raw som öppnade vid tio. I början var det bara vi från runnet där, men allteftersom natten fortlöpte droppade mer folk in och till slut var det riktigt bra drag på de två dansgolven. Bangarang Hifi såg till att folk rörde på fötterna till ska och old-school reaggae på stora golvet, medan Tony och Ronge såg till att det blev grym stämning till deras soulsinglar inne i loungen. The Streamers stod på scen, alla var glada (hoppas jag) och de flesta drack nog någon öl för mycket. Som sig bör. Själv var jag, föga överaskande, inte i säng förrän framåt halv sex.

På det stora hela är jag mycket nöjd och det känns skönt att det mesta klaffade. Några småproblem uppstod, men ingenting jätteallvarligt som tur är. Att samordna en sådan här grej må se ut som en barnlek på papperet, men när det väl börjar närma sig träffdagen inser man att det krävs en del jobb för att få allt att flyta. Förutom allt förjobb med band- och DJ-bokning skall kortegerutter läggas, omröstningsblanketter tillverkas, priser vaskas fram, affischer fixas, myndigheter informeras, utrustning ordnas, DJ:s köras till hotell med mera, med mera...Kul. Men rätt körigt. Jag förstår varför de flesta runs anordnas av en mindre arrangörstrupp och till nästa år funderar jag på att ta hjälp av åtminstone någon till. För det kommer garanterat att bli ett nästa år också!

Om någon funderar över titeln på inlägget är det helgens felhörning, som enligt uppgift skedde framåt natten inne på Raw. Vad som egentligen sades var "vi måste göra något åt matsituationen". Det första var betydligt mer passande i sammanhanget, om ni frågar mig.

Vi syns på Eskilsphenia 2010!

Lite bilder från dagen och kvällen finns här.

Dagens:
The Who - Substitute