Det här med semester är ett hårt jobb.

Julen anses traditionellt vara en tid för avslappning, kontemplation och umgänge med släkt och vänner. En tid för att hämta andan och ladda batterierna i det nordiska vintermörkret.

Dock inte om man heter Ronnie. Visst har det varit umgänge med släkt och vänner så det står det härliga till - vilket så klart varit trevligt. Alltifrån uppesittarkvällar, julfirande med familjen och fika med kompisar från förr såväl som från nu. Men det har även varit sena kvällar, fester, DJande samt ännu fler sena kvällar.

Och det är inte slut än; ikväll skall jag träffa min gode vän Kalle. Det skall såklart bli kul - vi träffas alldeles för sällan sedan han flyttade till Stockholm. Men eftersom jag satt hemma hos Mogge till fyra i morse och lyssnade på några låtar han skrivit och som jag eventuellt skall sjunga på skulle det faktiskt kännas ganska skönt att bara ta det lugnt hemma. Och på Måndag är det nyårsafton vilket förmodligen kommer att leda till ännu en sen kväll.

Missförstå mig inte nu - hela julen har varit lyckad och jag har haft både trevligt och roligt. Men allt som allt kommer jag att inte att ha varit hemma och degat i soffan mer än två kvällar när ledigheten är över på onsdag.

Julefrid - my ass.

Dagens:
Truly Smith - My Smile Is Just A Frown (Turned Upside Down)