Roligast på länge.

Bryter bloggtorkan med det kanske roligaste YT-klipp jag sett på år och dar.
Han har bra musiksmak, grabben. För visst menar han väl bandet?



Dagens:
The Turtles - Happy Together

Som sagt: lågvarv.

Älvdalen, ja...vad skall man säga? 1800 innevånare. En krog (som var stängd när vi tänkte gå dit - den hade bara öppet en kväll i veckan). Hagström- och porfyrmuseumet (som jag verkligen ville se men som också var stängt). Några småbutiker (som var stängda). Och av någon anledning hela fem pizzerior (som var öppna).

Trots det en riktigt skön helg. Eller kanske snarare på grund av just det...
Vi hängde på hotellrummet, badade bubbelpool, jag plinkade lite på gitarren och skrev ihop ett par nya grejer att spela in någon gång, tog en promenad i staden och besökte ett brandtorn som var så igensnöat att vi fick gräva oss in.
På något sätt är det ganska avslappnande när det inte finns någonting överhuvudtaget att göra egentligen. I alla fall när det bara rör sig om en helg.

Vi besökte även det enda konditoriet och prövade den lokala delikatessen: Lars Kristerz-bakelsen. Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin hört dem på riktigt (och tror ärligt talat inte att jag mår sämre för det), men efter en helg i Älvdalen känns det som om vi fått en tillräckligt stor Lars Kristerz-dos för att klara oss resten av livet ändå. De fanns verkligen överallt. Förutom bakelsen satt det Lars Kristerz-affischer på varenda anslagstavla (det vill säga tre stycken) i stan. Till och med på hotellet och båda butikerna (Coop och ICA) sålde de Lars Kristerz-skivor, böcker och t-shirts.

Bakelsen var tokroligt utformad och lite för söt. Precis som jag tror att jag skulle tycka deras musik är om jag hade hört den.

På söndagen tog vi en sväng förbi Sälen på väg hem. Där passade Elle på att utnyttja äventyrspaketet hon fick när hon fyllde 30 och åkte hundspann ut på fjället. Det gick assnabbt och de Alaskan Husky-hundar som drog henne var tokpeppade. De skällde, slogs och bajsade i farten berättade hon glatt när hon kommit tillbaka. Jag fick inte följa med utan spenderade istället de två timmarna hon var ute på hundäventyr med en bok, kaffe och sjukt goda våfflor på Gammelgården som låg precis intill. Varför avsluta en slapp helg med att göra något vettigt, liksom?

Dagens:
The John Barry Seven - Walk Don't Run

Lågvarv.

Om en liten stund hoppar vi in i Alfan (som farsan varit vänlig nog att ställa till vårat förfogande hela helgen) och kör emot Älvdalen där vi skall spendera två nätter på hotell.

Wikipedia skriver att Älvdalen är centralort i Älvdalens kommun och har cirka 1800 innevånare. Ja, just det - 1800 innevånare.

Jag har ingen aning om vad man kan hitta på där förutom att besöka Hagströmmuseumet (som av någon märklig anledning också är ett porfyrmuseum)...men det har såklart vinteröppettider och är stängt när vi kommer dit.

På söndag skall i alla fall Elle utnyttja äventyrspaketet hon fick då hon fyllde 30 för att åka hundspann. Det gäller dock bara för en person, så jag får väl försöka hitta ett fik eller något att slå ihjäl de timmarna hon är ute och lattjar med vovvarna i snön på.

Jag har en känsla av att det här kan komma att bli den mest fartfyllda helgen i mannanminne.

Dagens:
Secret Affair - Time For Action

Vuxna män gör saker tillsammans...

...till exempel hänger i ett källargarage på söder i Stockholm och mekar med små italienska tvåhjulingar. Med allt som behövs till - bra musik, en kyl ordentligt fylld med öl och snacks i mängder. Somliga vuxna män bestämmer sig sedan för att det är dags att rensa bort så mycket skrot som möjligt från sin garageplats och slumpar därför bort kartongvis med blandade Lambrettadelar, varpå andra (såsom jag) köper kartongvis med delar de egentligen inte behöver åt både sig själva och vänner.

Ibland fortsätter vuxna män sedan ut på modsklubb (via äventyrliga taxiresor under vilka chauffören försöker köra dem till helt fel ände av staden) där de snackar, hänger lite till, dansar samt dricker lite mer öl tills stället stänger. Sedan hamnar de på en soffa hemma hos några det inte alls var ursprungsplanen att sova hos.

Dagen efter vaknar vissa vuxna män förvånansvärt tidigt och i oförtjänt piggt tillstånd, tar sig våghalsigt genom ett blött och halkigt Stockholm till centralstationen, där de sedan hoppar på tåget för att så småningom anlända till sin hemstad igen. Nöjda med ännu en helg i goda vänners lag och att det faktum att det är vinter, snöigt, mörkt och snorhalt inte innebär att man inte kan hitta på ett sätt att ändå få ägna sig åt sådant som är viktigt tillsammans.

Dagens:
Ramsey Lewis Trio - Wade In The Water

Ett ljus i vintermörkret.

Jag hoppar strax på tåget till Stockholm för att spendera en kväll med mina goda klubbkamrater i Lambretta Club Sthlm. Det vankas mekfest (ja - det är precis vad det låter som: vi skall hänga i ett garage, skruva isär motorer och dricka öl), för att sedan fortsätta ut på gubbsen i Stockholm Mods Scooter Clubs nya klubb 5:15 för att lyssna på bra musik...och antagligen dricka mer öl.

Eventuellt kommer jag även att få dela bäddsoffa med en 40-kilos bullmastiffvalp när vi väl kommer i säng också.

Jepp. Jag är taggad.

Dagens:
The Exciters - Blowing Up My Mind

Fågel Fenix.

Igår hände det. Jockes Vespa 50 har, av fullständigt oförklariga skäl, varit så gott som livlös sedan vi rev ned motorn för att byta ut lite delar i somras. Vi har testat allt, absolut allt, och bytt det mesta som går att byta vid det här laget - men utan resultat.

Så, igår, efter att i ett sista desperat försök ha rivit ned och satt ihop förgasaren för femtioelfte gången (om än med ny flottörnål denna gång) hostade den till, gurglade lite...och gick igång! För att sedan gå...och gå...och gå...och gå. Faktum är att vi nästan inte fick stopp på den eftersom vi tillfälligt kopplat ur såväl växlar som dödare.

Visst, det är uppenbart att saker och ting inte är direkt tipptopp ännu. Det lär krävas en del småpill och finjusteringar till innan den är redo för vägarna igen - man behöver exempelvis knappast vara lika insnöad som mig för att förstå att en Vespa (även om Vespan i fråga råkar vara en något vässad moped) inte skall låta som skenande elvisp på steroider på tomgången.

Men den gick i alla fall igång - och efter ett halvår av hopplösa samt mer och mer desperata, men trots det resultatlösa, försök att återuppväcka den känns det här stort. Mycket stort.

Jag hoppas verkligen att denna årets första meksession kommer att sätta tonen för resten av 2011.

Dagens:
The M.V.P's - Turning My Heartbeat Up

Apropå det där med nyårslöften...

...så är det någonting jag aldrig brukar avge. Jag vet liksom att folk i allmänhet, och jag i synnerhet, aldrig håller dem ändå.

Trots det gav jag, i alla fall på sätt och vis, någon slags nyårslöfte om att börja skriva mer regelbundet här på bloggen för en tid sedan.

Idag är det den 6:e januari. Ni ser ju själva hur det gått med den saken hittills.

Dagens:
Pete Molinari - A Train Bound For Glory

Just ja...gott nytt år!

"Ni är inte sluga någonstans" som någon kommenterade. Vilket förmodligen stämmer om man ger sig ut på odubbade 10-tumshjul i 10 minusgrader och snö.
Min gode vän Johan Masser var också med, men är inte med på bilden eftersom han stod bakom kameran och tog den.

I fredags tog vi upp traditionen med nyårskörning här i Eskilstuna. Den har sedan ett antal år förekommit i diverse andra städer runt om i landet, men då det i stort sett bara varit jag som kört här i stan tidigare har det liksom inte känts riktigt aktuellt här...förrän i år, eftersom vi ju blivit lite flera på sistone.

Därför var vi hela fyra tappra Blacksmiths med scooter (samt två för dagen scooterlösa) som möttes upp vid vår lokal 12:00 på självaste nyårsafton för att sedan, med totalt dödsförakt, ge sig ut på de isiga Eskilstunagatorna i riktning mot Vilsta där vi skålade i Pommac, käkade italienska ostsnacks och scooterformade pepparkakor (nördigt så det förslår) samt tog en kaffe i raststugan.

Trevligt värre. Dessutom klarade sig alla utan avfrusna fingrar, omkullåkningar eller krockar trots kylan och isen...även om det var på håret, vad gäller samtliga punkter, för somliga.

Årets sista timmar spenderades sedan i goda vänners lag med mat och dryck för att sedan, på rent infall, avrundas i Torshälla. Ett ganska fint slut på året, helt enkelt.

Dagens:
Roky Erickson With Okervill River - Ain't Blues Too Sad