Vampyrer, scooterister och rockabillys.

Om jag påstod att jag inte var det minsta trött när klockan ringde 8:00 i Lördags morse, bara lite mer än fem timmar efter att jag kom hem från att ha spelat skivor på Markus Krunegårds gig på Raw (som var mycket bra) skulle jag helt klart ljuga. Trots det var det inga större problem att göra sig i ordning för att hinna med tåget till Linköping och Lambretta Club/SSKs årsmöte i tid.

Väl framme i Lkpg efter en trivsam tågresa med en iPod ställd på shuffle som enda sällskap checkade jag in på hotellet (som var misstänkt likt ett häkte - inte för att jag någonsin haft oturen att hamna i ett sådant, men det jag kan åtminstone föreställa mig att de ser ut som det duschlösa rum jag fick) och GPSade mig sedan fram till Tekniska Verken som var platsen för dagens aktiviteter.

De tre olika mötena (LC Sweden, lokalgruppsmöte och sedan SSKs årsmöte) avverkades, som vanligt, i snabbt tempo. Jag tänker inte gå in på detaljer om vad som avhandlades här, men vill åtminstone nämna att SSKs nya grafiska profil presenterades - på tiden, om jag får säga det själv. Den nuvarande har känts en smula föråldrad ett bra tag. Den nya profilen, komplett med logga, hemsidesdesign, och så vidare såg mycket bra ut och kommer att lanseras snart. I övrigt var det mest formalia som vanligt - omval/nyval av vissa styrelseposter, genomgång av säsongens aktiviteter och så vidare. Inget av intresse för den som inte är med i någon av klubbarna med andra ord...

Så snart mötet var avklarat bar det tillbaka till hotellet för en snabb uppfräschning och omsvidning (jag lyckades vänta över en timme på en tom dusch - den var inte upptagen; det var dörren som kärvade) innan vi begav oss till Restaurang Hamlet för mat och öl. När alla var mätta och lagom glada fortsatte vi till Åhyddan MCs klubb/festlokal där det var dags för Rockers-festen; ett årligt återkommande arrangemang som tycks samla alla Östergötlands rockabillys, raggare och rockers på en och samma plats. Packat med folk, helt vansinnigt och mycket trevligt - skinnvästar, pompadours och nyckelkedjor till förbannelse. Låt mig säga som så att jag kände mig en smula överklädd i min nyligen omsydda kostym som jag valt att inviga kvällen till ära...

Natten blev lång, och suddigare desto längre den förflöt. Jägershots, essens-gin och tonics, erbjudanden om att fota rockabillyband, dans, skvaller och högtflygande planer (av vilka de flesta aldrig lär realiseras) avlöste varandra i en rasande fart. När jag vandrade hem mot hotellet genom den Östgötska natten var klockan närmare fyra.

Jag hade med största sannolikhet missat hotellfrukosten (som ju trots allt är det bästa med hotellvistelser) vore det inte för vår föredetta president Jessica som vänligt nog ringde och väckte mig när det bara var 20 minuter kvar innan den plockades undan. Efter att, tillsammans med de övriga spridda själar som orkat sig upp i tid till frullen försökt pussla ihop föregående kvälls händelser var det dags för kram och adjö och därefter tåget hem.

Nu kan man ju kanske tycka att jag, efter två nätter med alldeles för lite sömn och ett minst sagt späckat schema, borde lagt mig på sofflocket och kanske kollat på en film samt gått och lagt mig tidigt på kvällen - men nej, då. Det gick inte för sig. Istället fick jag sätta mig direkt och gå igenom ett gäng bilder från den gångna dagen/kvällen samt skriva en artikel om mötet till Scooteristen som skall gå till tryck nu på måndagmorgonen (där snackar vi tight deadline). Kändes onekeligen mer än lite tungt just då, men nu när jag fått mig en god natts sömn känns det rätt skönt att ha det avklarat.

Nu har jag en hel jobbarvecka på mig att återhämta mig inför nästa helg. Skönt.

Dagens:
16 Horsepower - Prison Shoe Romp