Ibland är det gamla till och med äldre än man trodde.

Varje gång jag hört något ifrån Kanye Wests senaste skiva är det enda jag kunnat tänka på hur sången är fullkomligt dränkt i autotune/vocoder-effekt. Förmodligen på grund av att Kanye inte är någon särskilt stor sångare. Eller, för att vara helt ärlig: för att han är en fullkomligt värdelös sångare - åtminstone om man skall döma av något klipp jag såg för ett tag sedan. Hur som helst: oavsett om orsaken till denna orgie i överdrivet mycket autotune är ett försök att dölja sina vokala tillkortakommanden eller bara skall vara en cool effekt känns det inte särskilt fräscht.

Faktum är att jag aldrig varit särskilt förtjust i vocoderliknande effekter överhuvudtaget. Det låter i och för sig lite småcoolt, men känns oftast bara överdrivet och, som sagt, inte särkilt fräscht. Inte ens när Daft Punk plötsligt gjorde det svincoolt för ett par år sedan (även om jag då faktiskt tyckte det var lite lattjo att de plötsligt lyckades få folk att tycka att en effekt som hade sin storhetstid på 70-talet kändes som det nyaste nya). Och en viss medelålders, långhårig, popsångerskas (visserligen lyckade) försök att modernisera sig med hjälp av samma effekt vill jag inte ens gå in närmare på.

Men så skickade min bror det här YouTube-klippet till mig:


Ok, det är inte en vocoder (det de använder här heter Sonovox och fungerar tydligen mer som en talk-box egentligen) men likheten i hur det låter går inte att förneka, eller hur? Och allvarligt talat: det här klippet är 68 år gammalt. 68 år! Och ändå lyckas de på något sätt få det att kännas sisådär en tusen gånger fräschare och mer innovativt än vad Kanye, Daft Punk, Kraftwerk och alla andra som någonsin ens gått i närheten av en vocoder någonsin gjort.

Jag är djupt imponerad. Och sugen på att skaffa en Sonovox. Frågan är bara vad jag skulle använda den till?

Dagens:
Kay Kyser - Låten i klippet ovanför. Har googlat mig fördärvad utan att hitta titeln...