Jag bitter? Det kan ni ge er på!

Idag kommer ni att få läsa det bittraste inlägget från min sida hittills. Förhoppningsvis det bittraste som någonsin kommer att skrivas på den här bloggen också. För så irriterad som jag är nu vill jag helst inte bli igen.

Som vissa vet blev jag på grund av arbetsbrist tvungen att gå ned från heltid till deltid för ett tag sedan. För att få in tillräckligt med pengar skrev jag då in mig som arbetslös och började stämpla upp till heltid. Till följd av detta var jag så klart även tvungen att börja söka andra jobb, vilket inte gjorde mig så mycket eftersom jag ändå kände att det var dags börja röra på mig snart. Jag informerade mina chefer om detta och de sade att de förstod mig och var glada så länge de fick ha mig kvar, samt att de såklart inte skulle hindra mig om jag hittade något annat. Kort tid därefter fick jag dessutom ett papper angående uppsägning. Min tjänst kommer att försvinna helt från och med den sista september. Med lite tur kanske jag kan få hoppa in och jobba lite timmar som extra därefter, men mer är det inte säkert att det blir.

Under de gångna veckorna har jag därför sökt ett antal jobb och igår fick jag besked om att ett jobb på Edvardslundskolan i Torshälla var mitt om jag ville ha det! Över 50 sökande, men valet föll på mig. Smickrande! Det verkade lovande; heltid, månadslön och så vidare...80% av tjänsten som elevassistent åt en funktionshindrad kille och 20% som fritidsledare. Med extra fokus på musik dessutom. Som klippt och skuret.

Nu till problemet: de vill att jag börjar redan på Måndag. Och min nuvarande arbetsgivares besked är att det tyvärr är kört. Tidigast den 1:a September kan de släppa mig - trots att jag redan är uppsagd och har informerat dem om att jag kan komma att tvingas sluta med kort varsel samt att de tidigare sagt att det skulle vara ok.

Jag ville egentligen inte tvingas dra in facket men kan ju inte missa en heltidstjänst så jag ansåg mig inte ha något val. Därför ringde jag Handels för att förklara min situation och få lite rådgivning. Döm om min förvåning när de säger att jag inte har rätt att sluta tidigare! Samma besked fick jag från A-kassan. Det är en månads uppsägningstid som gäller. Trots att jag numera bara är timanställd och uppsagd. Med andra ord kommer jag att bomma en heltidstjänst jag gärna vill ha till fördel för en tjänst där jag inte har en aning om hur mycket/lite jag kommer att få jobba de knappa två månader som är kvar innan jag blir heltidsarbetslös.

Vad fan!? Kalla mig gärna grinig, men jag kan inte låta bli att undra varför jag suttit och betalat en så pass hög avgift till facket under alla år jag jobbat för att sedan -när jag för första gången vänder mig till dem- få svaret: "sorry". Jag trodde att det var för att få hjälp i sådana här situationer jag var medlem!

Det är märkligt av A-kassan och facket att de ligger på en med blåslampa för att man skall söka heltidsjobb såväl i sin hemstad som på andra orter när man stämplar, för att sedan -när man faktiskt fått ett jobb- säga att de inte kan hjälpa en att ordna så att man kan ta det.
Hur vore det med lite konsekvens?

Det är sällan jag blir arg. Men nu är jag faktiskt riktigt jävla förbannad.

Dagens:
Bittermacka.