Tog en riktigt lång promenad med hunden idag i ett försök att skaka av mig segheten efter de senaste dagarnas excesser. Nu bör det väl sägas att jag faktiskt mår långt över förväntan. Lite trött och hängig, men inte hälften så dåligt som jag förtjänar.
Hur som helst, efter att ha vandrat runt halva Eskilstuna-ån mötte vi en äldre dam med käpp i Stadsparken. Hon tittade leende på oss. Inget konstigt med, då Q av någon anledning brukar framkalla den reaktionen hos äldre damer. Något som däremot kändes lite konstigt var hennes kommentar då vi passerade varandra. Hon sade nämligen inte: "Åh, vilken söt hund!", vilket är vad de brukar säga. Inte heller: "Vilket härligt väder vi har", vilket inte är så märkligt eftersom det inte var särskilt härligt ute idag. Hon sade inte heller: "Vad heter hunden?", "Är det en schnauzer?" eller "Bits hon?".
Nej. Hon sade:
"Så lyckliga ni måste vara som kan gå!".
Vad tusan skall det betyda!? Skall det vara uppmuntrande? Eller ville hon bara göra oss uppmärksamma på att det faktiskt finns de som inte kan gå, såhär på påskafton?
Jag förstår ingenting...
Dagens:
Arcade Fire - No Cars Go
4 comments:
Ja, man kan vara glad över mycket... Men hon gick själv och kanske insåg att det var grymt soft egentligen!
Ha, det var ju ett bitter-leende. Tanten var ju sur för att hon måste ha käpp...
Äh, hon var nog bara dum i huvudet.
Ronnie. Sluta vara så jävla naiv. Det är ju alldeles uppenbart att hon var hög som ett hus.
Post a Comment