Jag och signore Piaggio. Efter att ha sett denna bild funderar jag på om jag kanske borde tatuera in Vespa i pannan?
Foto: Gunnar Eriksson
...eller ja, det kanske är att överdriva en smula att kalla det " en ny karriär" men i tisdags höll jag i alla fall mitt livs första föreläsning. Det var föreningen Italiens Vänner här i Eskilstuna som tagit in mig för att prata lite om den italienska scooterns historia och dess roll som kulturbärare.
Föreningens medlemmar är till största delen lite äldre och inte särskilt invigda i vare sig motorfordon eller subkulturer, så den största utmaningen för mig var att hålla det på en nivå som inte blev för teknisk eller nördig så att det skulle kännas intressant för dem. Det gick dock galant och de flesta verkade uppskatta föreläsningen. Jag fick frågor både under och efter föreläsningen om såväl fordon som modskultur och flera av föreningens medlemmar kom fram och uttryckte sin uppskattning. Kul och mycket trevligt! Det här är något jag gärna gör igen, vilket också några av åhörarna sade att de tyckte jag borde göra. Kanske skulle jag ta kontakt med andra liknande föreningar i landet och höra om intresse finns?
För att byta ämne helt verkar det gå sådär för mig att hålla regelbunden aktivitet här på bloggen just nu. Skall försöka ändra på det och komma ikapp med inlägg om vad som hänt sista tiden från och med nu. Det har nämligen hänt en hel del, främst på scooter- och husfronten. Mer om det framöver helt enkelt.
Dagens:
Jimmy Ruffin - What Becomes Of The Brokenhearted?